In English
Historik
LDCs historia går tillbaka till en av de första datorerna i Sverige,
SMIL (SifferMaskinen I Lund). Denna utgjorde en bas när LDC (då Lunds
datacentral för forskning och högre utbildning) inrättades 1965 efter
beslut av riksdagen. Samtidigt bildades fyra andra
universitetsdatacentraler i Sverige. Alla dessa tillhörde en gemensam
fristående myndighet, STUD (Styrelsen för universitetens datacentraler).
År
1977 avskaffades STUD och ansvaret för Lunds datacentral överfördes till
den nyinrättade styrelsen för Södra högskoleregionen, som överlät
ansvaret till Lunds universitet. All verksamhet vid Lunds datacentral
förutsattes från nu vara helt uppdragsfinansierad. Lunds universitet
inrättade en särskild datorstyrelse för Lunds datacentral som verkade i
många år. Från 2005 arbetar LDC utan någon styrelse som en
universitetsgemensam verksamhet.
Flera utredningar om
IT-verksamheten vid LU har gjorts under åren. Efter en omdiskuterad
utredning 1983-85 beslutades att Lunds datacentral skulle fortsätta att
vara en samlad verksamhet (med en driftavdelning och en
konsultavdelning) för i första hand LUs behov. Samtidigt beslutade
universitetsstyrelsen om ett decentraliserat primäransvar för
IT-investeringar och drift, dvs att varje institution (eller
motsvarande) skulle ansvara för sin egen IT-verksamhet.
År
1991 inrättades en central stabsenhet, AU-enheten, med ansvar för
gemensamma IT-infrastrukturfrågor, samordning av gemensamma IT-system
och datorutrustningar samt representation av LU i IT-frågor utåt.
AU-enheten bytte 2001 namn till IT-enheten. Under många år leddes
verksamheten vid först Lunds datacentral och sedan AU/IT-enheten av Arne
Sundström (som datachef resp IT-chef).
Från år 2000 används
beteckningen LDC i stället för det längre Lunds datacentral.
Eftersom
telefoniverksamheten blivit mer dator- och nätberoende så överflyttades
telefoniansvaret, liksom en del telepersonal, till LDC under 2005.
Under
2006 omorganiserades den gemensamma IT-verksamheten vid LU. Mer operativ
verksamhet inom IT-enheten överfördes till LDC medan bl a IT-strategi
och övergripande beställarroll stannade hos en centralt placerad
IT-strateg.
Datortekniken har utvecklats snabbt under åren. Efter
den gamla SMIL-datorn (som lades ner 1970) användes ett par olika Univac
stordatorsystem under perioden 1969-87. Från 1982 kompletterades med
flera minidatorsystem, först av typ VAX-system från Digital. Antalet
datorer växte efterhand. Från mitten av 1980-talet ökade vid LU
användningen kraftigt av persondatorer, av typ IBM PC liksom Apple
Macintosh. Flera typer av "superdatorer" avlöste också varandra vid LDC.
Med
flera datorsystem, både vid LDC och institutioner, så växte behoven av
datanät. Här skedde också en snabb utveckling från terminalväxelnät
(Upnod) till mer generella datornät av Ethernet-typ. Från 1982 har ett
antal generationer av nätverk, kallade LUNET, avlöst varandra. För
närvarande är det GigaLUNET som är aktuellt.
Universiteten
var tydliga föregångare när det gällde att bygga upp större datornät
(typ BITNET, EARN, SUNET och efterhand Internet). Tillämpningar som
terminaluppkoppling, filöverföring, e-post och kanske framför allt
webbtekniken (www, world wide web) fick en mycket stor spridning. LDC
och LU var bland de allra första i Sverige att använda webbtekniken.
Kommunicerande
datorsystem, nätverk och tjänster baserade på dessa har efterhand blivit
livsviktiga för verksamheten vid Lunds universitet.